Elevvårdspolicy

Syftet med elevvårdsarbetet är att eleverna själva uppfattar att de mår bra såväl somatiskt, psykiskt som socialt.
Det är mentor, tillsammans med arbetslaget, som står för den främsta och tätaste kontakten med eleven och hemmet och har därmed det första ansvaret för elevens välbefinnande i skolan. Ibland kan man som mentor köra fast med en elev, eller en grupp, och inte veta hur man ska gå vidare. Då kan elevvårdspersonalen fungera som ett bollplank eller ge handledning.

Elevvårdsarbetet har även ett förebyggande syfte för att på ett tidigt stadium motverka elevernas olika svårigheter. Det är också viktigt att framhålla att elevvårdsarbetet kan åstadkomma en positiv anda på skolan. Alltså är elevvårdsarbetet inte bara en fråga om enstaka insatser när problem uppstår.


Förenklat kan man säga att elevvård är:
att främja elevens utveckling
att förebygga skolproblem
att ta hand om problem när de trots allt har uppstått

Utifrån ovanstående framgår det att elevvård är ett gemensamt ansvar för samtlig personal på skolan med rektor som ytterst ansvarig. Arbetet präglas av nätverkstänkande. För att uppnå en god anda å skolan är det viktigt att det dagligen förs diskussioner kring elevvård. Det gäller att arbeta för en god arbetsmiljö för eleverna.

På gymnasieskolan finns en elevvårdsgrupp som består av rektor, skolsköterska, skolkurator, speciallärare, studievägledare och ungdomskonsulent.
Rektor har sammankallande och beslutande roll i elevvårdsgruppen. Gruppen träffas normalt var tredje vecka.
En större grupp, kallad Stor-EVG, utökad med elevvårdsgruppen för åk 6-9, socialförvaltning, polis, fritidsförvaltning skall sammankallas tre gånger per läsår. Där kan mer övergripande frågor aktualiseras och diskuteras.


Elevvårdsgruppens olika roller

Skolkuratorn arbetar med samtal av stödjande karaktär, handledning av personal, nätverksträffar, medverkar vid fortbildningar och studiedagar samt gör uppföljningar av insatser i elevärenden. Skolkuratorn kan även svara på studieekonomiska frågor.

Kuratorssamtal sker både med enskilda elever och i grupp. Vid gruppsamtal samarbetar skolkurator med skolsköterska, lärare eller annan personal inom skola eller externt. Samtal sker också med föräldrar till elever på gymnasieskolan.

Vid nätverksträffar har skolkuratorn ofta en samordnande roll för att klarlägga vilka olika roller lärare, elev och förälder har. Det kan även gälla att tydliggöra rollerna för olika instanser som socialförvaltning, BUP och Ungdomsmottagning i arbetet kring eleverna. Psykosocialt arbete behövs många gånger kartläggas, följas upp och utvärderas för att arbetet ska kunna utvecklas och förbättras. I detta arbete har självklart skolkuratorn en central roll.

Skolsköterskan har ett särskilt ansvar för elever med medicinska problem eller funktionshinder. Skolsköterskan arbetar med elevernas hälsa, såväl somatiskt som psykiskt. Arbetet skall främst vara förebyggande och som ett led i detta erbjuds alla i årskurs 1 på gymnasieskolan ett hälsosamtal. Målet med samtalet är att eleverna skall reflektera över och lära sig att ta ansvar för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa. Vi samtalar därför om ANT, alkohol, narkotika och tobak, kost och motion, sex- och samlevnadsfrågor. Skolsköterskan samarbetar även med idrotts- och biologilärare i hälsofrågor. Rökavvänjning, enskilt eller i grupp, kan även ges. Skolsköterskan har daglig mottagning för elever som söker för huvudvärk, magont, hudbesvär, mensbesvär och idrottsskador. Eleverna får även möjlighet till samtal för olika funderingar då det gäller den egna kroppen.

Speciallärarens roll i elevvårdsgruppen är att bedöma om det finns inlärningssvårigheter, dyslexi eller andra bakomliggande pedagogiska orsaker som en bidragande del till att eleven inte fungerar i skolan. Genom kontakter med undervisande lärare, samtal och tester får specialläraren en uppfattning om elevens starka och svaga sidor i undervisningen. Utifrån en helhetsbild av elevens skolsituation kan sedan specialläraren lägga upp ett åtgärdsprogram för att stötta eleven i undervisningen.

I förebyggande syfte kan alla elever screenas i läs- och skrivförmåga innan de börjar gymnasiet eller vid skolstart. Information om tidigare svårigheter och vidtagna åtgärder bör ges av avlämnande skola vid överlämnandekonferensen då eleven lämnar grundskolan för övergång till gymnasiet. Genom vetskap om elevens svårigheter och om resurser sätts in på ett tidigt stadium kan många misslyckanden och studieavbrott undvikas.

Studie- och yrkesvägledaren arbetar med elevers studie- och yrkesval genom vägledningssamtal i grupp och enskilt, för att eleven skall få kännedom om sig själv och kunskap om vilka alternativen är för att kunna göra ett väl övervägt val utifrån sina egna förutsättningar och önskemål. Studie- och yrkesvägledaren finns som en resurs och ett stöd för mentorer och lärare vid elevens individuella studieplanering och hjälper till att finna lösningar vid studieproblem för eleven.
Studie- och yrkesvägledaren ger tillsammans med skolsköterskan medicinsk studie- och yrkesvägledningen till elever med allergier, eksem, astma, ryggproblem eller olika former av funktionsnedsättningar.

Ungdomskonsulenten deltar som en extra resurs i elevvårdsarbetet bland annat på grund av sitt breda kontaktnät både bland myndigheter, föräldrar och framför allt i ungdomsgruppen.


Elevvårdstrappan

Elevvården hanteras i fem steg enligt följande trappa. På varje steg kan experter i form av kurator, skolsköterska, studievägledare etc. kallas in.

1. Mentor - elev
2. Mentor - elev - förälder
3. Mentor - elev - förälder - arbetslagsledare
4. Mentor - elev - förälder - rektor
5. Barn- och utbildningsnämnden beslutar om vidare åtgärder

Elevvårdssamtal - vid elevvårdssamtal förs protokoll som sätts in i
Elevvårdspärm på expeditionen, mentor ansvarig

Utvecklingssamtal - mentor för korta anteckningar inriktade på vilka
(elev-mentor) beslut som tas